Huvudrätter

Eines kan vara hälsosammare än en hemmagjord låda med makaroner, hävdar näringsterapeut Hanna Partanen och listar husmanskostens vanliga stötestenar.

0views

Finsk husmanskost innehåller ofta för mycket salt och mättat fett och för lite fibrer och grönsaker, hävdar legitimerade näringsfysiologen Hanna Partanen. Nu berättar han hur man gör hemlagad mat – och mockabitar – mycket nyttigare.

Folk anser automatiskt att hemlagad mat är hälsosam. Sanningen kan dock vara en annan, hävdar den legitimerade nutritionisten Hanna Partanen i sitt nyhetsbrev Bättre med små förändringar – Enkla vardagsrecept (Readme.fi, 2023).

Många av dagens makaronikaroner är till exempel långt ifrån hälsokost. När du väljer ett fetare alternativ till köttfärs, byter ut äggmjölken mot treostgrädde och strör riven ost ovanpå istället för ströbröd, får du betydligt mer mättat fett på tallriken.

En låda makaroner som följer ett sådant recept är förmodligen mer ohälsosam än en köpt från butikens mathylla, hävdar Partanen.

”Hemlagad mat är inte automatiskt nyttigare än färdigmat när det gäller näringsinnehåll. Ändå får folk intrycket att när jag har gjort maten själv måste den vara nyttig, säger Partanen Hemmaspis i intervjun.

Enligt Partanen har skillnaderna mellan vardagsliv och festligheter suddats ut i finländarnas matvanor. Det visar sig i folkhälsoproblem, som förhöjt blodtryck, kolesterol och blodsockernivåer, och vanligare kranskärlssjukdom och typ 2-diabetes.

”Folk frågar alltid om festmaten behöver modifieras för att bli nyttigare – går inte en delikatess som en delikatess. Om du gör lasagne en gång om året spelar det ingen roll om du tillsätter ostar och crème fraîche. Men om lasagne äts oftare börjar det spela roll, säger Partanen.

Hur är tillräckligt hälsosam husmanskost? Hanna Partanen förklarar och korrigerar missuppfattningarna kring kost.

Det vanligaste misstaget är att minska mängden fett – en fettkälla anses vara hälsosammare

En av de mest typiska stötestenarna för finländare är relaterad till fett. Enligt finska näringsrekommendationer bör högst en tredjedel av den totala mängden fett vara mättad, det vill säga hårt fett. Enligt rekommendationerna konsumerar endast sex procent av kvinnorna och tre procent av männen mättade fettsyror, visar det sig.

Förutom ost innehåller pålägg som Oivariin gjord på smör och rapsolja, samt vispgrädde, som även kan tillsättas till vardags i fisksoppa eller sås, mättat fett.

Legitimerad nutritionist Hanna Partanen har märkt på sin mottagning att de som söker en hälsosammare kost skär ut allt fett från sina måltider först. Detta bör dock inte göras.

”Kroppen behöver mjuka fetter. Mängden fett är inte det väsentliga, utan fettets kvalitet. Hårt fett höjer kolesterolet. Mjukt, det vill säga omättat, fett har motsatt effekt – det sänker kolesterolvärdena, säger Partanen.

Enligt Partanen är en annan vanlig missuppfattning att majonnäs är ohälsosamt.

”Majonnäs görs med vegetabilisk olja. Det blir till fettsyror, som är viktiga för kroppen. Det finns ingen anledning att använda någon lätt version av det, säger Partanen.

Istället för en total vägran, rekommenderar en legitimerad nutritionist att ägna sig åt fettbyteshandel. Vispad grädde eller 15 procent matlagningsgrädde kan ersättas med havregrädde eller annan vegetabilisk fettblandning och smör med buteljerat margarin eller mjukt lådmargarin med 60–70 procent fett.

Finländare äter för lite fibrer och grönsaker – Hanna Partanen berättar ett överraskande sätt att öka mängden grönsaker

Husmanskost plågas ofta av brist på fibrer. Endast en av fem kvinnor och en av fyra män konsumerar tillräckligt med fibrer. Fiber bör ätas minst 25-35 gram per dag. Fiberrik mat balanserar blodsockret och förebygger risken för tjocktarmscancer och hjärt- och kärlsjukdomar.
Hanna Partanens kunder motiverar vanligtvis sin lågfiberkost med att de har bråttom.

”Handledsrörelsen varar lika länge, oavsett om du tar vit- eller fullkornspasta från butikshyllan. Det är inte heller så stor skillnad på priserna. Du behöver inte välja de dyraste linsmakaronerna från hyllan, men du kan hitta bra fullkornsmakaroner från butikens egna märken”, säger Partanen.

Från bipacksedeln tillskrev en legitimerad nutritionist fiberinnehållet. Produkten är fiberrik när den innehåller minst 6 gram fibrer per 100 gram.

Förutom produkter som innehåller fullkorn är grönsaker bra fiberkällor. Gurka, sallad och tomat, som oftast finns på finländarnas salladstallrikar, är fiberfattiga och räcker inte ensamma för att täcka rekommendationen för fiberintag. Partanen uppmanar dig att riva en morot i en låda med makaroner och lägga till rotfrukter i potatismos.

Det finns också genvägar till att använda grönsaker.

”Folk tror att det måste vara en grönsak som de själva hackat. Men bara att byta brun sås till tomatsås är att lägga till grönsaker. Tomatmassa räknas som en grönsak, säger Partanen.

Användningen av förhackade frysta grönsaker får också grönt ljus från en professionell. Påståenden om att frysta grönsaker är näringsfattiga är inte undertecknade av en legitimerad nutritionist.

”Det har studerats att frysta grönsaker kan ha ett ännu större lager av vitaminer och mineraler än morötter som lagras över vintern. Vitaminbrist uppstår när växten värms, fryses eller lagras. Frysta grönsaker hämtas från marken i rätt tid och fryses omedelbart, säger Partanen.

Problemet med finsk husmanskost är för mycket salt

En låda med hemgjorda, frihandskryddade makaroner har ofta mer salt än en mataffär. Extra dolt salt i husmanskost kommer också från färdiga kryddblandningar och marinader.

”Behovet av salt är väldigt litet. Det är en tesked om dagen. Människor får tillräckligt med natrium från mejeriprodukter. Vi skulle klara oss helt utan tillsatt salt, säger Partanen.

Men mat utan salt smakar egentligen ingenting. Det är viktigt att hitta en balans mellan smak och hälsa. Partane bör begränsa mängden salt till högst fem gram per dag. Han har räknat ut att bara en sushimåltid innehåller åtta till tio gram salt.

”Många tror att sushi är hälsosamt. Men soja innehåller otroligt mycket salt, säger Partanen.

Ett sätt att minska saltintaget är att ändra bordssalt till mineralsalt, där en del av natriumet har ersatts av kalium och magnesium.

”Vissa människor tycker att mineralsalt smakar mindre salt och tillsätter det mer än vanligt salt. Om man planerar att byta till mineralsalt måste man hålla sig till samma mängd salt, säger Partanen.

Leave a Response