Upp till 15 sockerbetor behövs för ett kilo socker – en expert berättar hur växten är och om sockerbetor kan ätas
Sockerbetor är en gröda som odlas för att göra socker. Inhemska sockerbetor är den viktigaste råvaran för den finska sockerindustrin. Vi frågade en expert om sockerbetor också kunde tillagas i hemköket.
Sockerbetor är en rotfrukt som är nära besläktad med rödbetor och rödbetor. Socker och olika sockerprodukter tillverkas av sockerbetor som odlas i Finland, som är en viktig del av den inhemska försörjningstryggheten och självförsörjningen.
Socker erhålls från sockerbetor och sockerrör
Socker är söta kolhydrater. Vanligast hänvisar ”socker” till det vanligaste sockret som används vid beredning, konservering och bakning av livsmedel, dvs sackaros, som är en färglös, vit brytande kristall.
Sackaros utvinns från sockerbetor och sockerrör. Cirka 40 % av sockret som produceras i världen kommer från sockerbetor och 60 % från sockerrör.
”Det här är två väldigt olika växter och den viktigaste sammanhållande faktorn för dem är att de båda producerar mycket socker”, säger lantbruksdirektören. Fanni Heinonen från Sucros Oy.
I sockerrör är kärnan i växten full av sockerhaltig vätska, förutom den övre delen. I sockerbetor däremot lagras sockret i växtens rotdel.
– Rödbetsblad och rötters funktion är att fungera som en kommunikationsmekanism och producera socker som ska lagras i roten, säger Heinonen.
”Sockerhalten i rotdelen av sockerbetan är i genomsnitt 16,5%, vilket innebär att det är mycket sötma i roten.”
Inhemskt socker från sockerbetor
Inhemska sockerbetor är en viktig råvara för den finska sockerindustrin. I Finland odlas bara sockerbetor, eftersom vårt klimat är för kallt för sockerrör.
”Som gröda har sockerbetor många fördelar som en del av gårdens växtföljd. Det diversifierar bland annat växtföljden och förbättrar jordens struktur som en djuprotad växt, säger Heinonen.
”I Finland är sockerbetsodlingen i genomsnitt 11 000–12 000 hektar. Finlands enda betsockerfabrik ligger i Säkylä. Sockerbetor odlas i Satakunta, Varsinais-Suomi, Tavastland, Västra Nyland och Österbotten, säger Heinonen.
Såtid för sockerbetor är i april-maj. Under sommaren växer sockerbetan och producerar socker som lagras vid växtens rot. Skörden skördas i september-oktober, varefter betorna levereras till en betsockerfabrik där sockret som lagras i betorna separeras genom extraktion och kristalliseras till kristallsocker. Inhemskt socker levereras till livsmedelsindustrin, förpackat som hushållssocker, och av det tillverkas till exempel syltsocker.
– För ett kilo socker går det åt cirka sju kilo sockerbetor, vilket motsvarar i genomsnitt 14 eller 15 sockerbetor, säger Heinonen.
Sockerproduktion ger olika biprodukter, såsom vatten, melass och torrsubstans, som man försöker utnyttja så exakt som möjligt.
”I praktiken blir ingenting över, allt kommer till nytta”, konstaterar Heinonen. ”Till exempel används det färska klippet som produceras i processen för att mata boskap.”
Sockerbetsodlingen är viktig för inhemsk försörjningstrygghet och självförsörjning. Den inhemska sockerproduktionen täcker bara hälften av den erforderliga mängden, varför socker också importeras till Finland.
”Socker är ett baslivsmedel som behövs på många sätt”, betonar Heinonen.
Sockerbetor: Kan den ätas som den är?
Sockerbetor är en fyllig klump, eftersom en beta väger ett halvt kilo. Som jämförelse väger en medelstor morot 65 gram.
Sockerbetor är släkt med betor och innehåller fibrer och samma vitaminer och mineraler som sin släkting. Enligt skördesäsongskalendern har sockerbetor rönt intresse hos konsumenterna de senaste åren och den skulle möjligen kunna användas som andra rötter. För närvarande används dock inte sockerbetor mycket i matlagning.
”Sucros Oy, i samarbete med mer än 560 kontraktsodlare, odlar sockerbetor för produktion av finskt socker i Säkyläfabriken”, säger Heinonen.
”Annan sockerbetsodling och användning är förvisso mycket marginell i finsk skala.”