Helena gick inte till butiken på 40 dagar – experimentet klargjorde vad som kan lämnas utanför inköpslistan i framtiden
Helena Hietanen, som bor i Kyrkslätt, försökte att inte gå till butiken under februari. Att få slut på en mat direkt från början av månaden var tråkigt, men det stoppade inte experimentet.
Idén med en icke lagrad februari började med stövlar. Helena Hietanen hade köpt sig dyra stövlar, som var föremål för rykten från vänner. Helena brukar inte göra liknande dyra inköp, så hon hotade sina vänner att kostnaden för stövlarna skulle sparas in i slutet av februari.
Allt var ett skämt, eftersom den större motivationen för en byteslös februari var storleken på hans torrfoder. I skåpen hittades 40 kilo torrfoder.
”Det spelar ingen roll om det blir ett par världskrig när jag har de här torrfoderlagren”, skrattar Helena.
På hyllorna låg en massa linser, gula ärtor, kikärtor, olika bönor, ärtor, pasta och olika mjölblandningar gömda. Målet med att inte kunna äta i butiken var att minska torrfoderlagren.
”Även om produkterna fortfarande har ett bra datum kvar, kommer det att bli ett tufft år för mig när jag minskar de här lagren.”
Att få slut på mjölk var irriterande, men det stoppade inte experimentet
Enligt Helena gick den bytesfria februari bra. Bara att få slut på några matvaror, som skummjölk, de första metrarna var synd. Lyckligtvis hittades mjölkpulver som en räddning, vilket räckte till sista dagen i månaden.
Morot, kål, potatis och ost tog också slut i början av experimentet. Men bara slutet av bär kunde ha avbrutit den handelsfria februari.
Helenas stora frys fylls med bär i slutet av varje sommar.
”När bärtillgången minskar fylls det lediga utrymmet i frysen med hembakat surdegsbröd. Kostnaden för bröd är ungefär en euro per kilo, inklusive el i dagar, och det är en stor besparing, eftersom jag äter mycket bröd.”
Helena säger att prismedvetenhet är hennes andra natur. När han går till affären tittar han inte bara på kilopriserna på råvaror, utan räknar också ut tallrikspriset på en måltid utifrån dem och tänker på näringsförhållandet och helhetens utseende.
”Jag har aldrig rester, för min ideologi är att äta maten till slutet.”
Maten i de egna skåpen var inte heller tråkig under det icke-kommersiella experimentet, eftersom skåpen bara innehöll mat som Helena gillar. Dieten under experimentet skilde sig inte mycket från hans vanliga ätande, förutom matvarorna som tog slut i början av månaden.
— Det saknades rödbetor, palsternacka och potatis, men i slutändan blev det en ganska liten förändring när man var mätt hela tiden.
Matfilosofin bygger på regeln om sex färger
Helena har baserat sin kost sedan hon var barn på regeln om sex färger. Regeln bygger på tanken att om en måltid eller ett mellanmål innehåller sex olika färger så får du i dig alla de näringsämnen du behöver från maten. Under experimentet fick han kompromissa lite med sin regel, då han fick slut på paprika redan andra veckan.
För många människor, under ett liknande experiment, kan portionerna verka ganska ensidiga och, ja, trista. Detta hände inte med Helena, för matens estetik är viktig för henne.
Under månaden utan handel kunde Helena tillföra skönhet till sina rätter med hjälp av bland annat rödlök i vinägerbuljong, som därmed hade bevarat sin vackra färg, och rödbetsbuljong konserverad i frysen.
”I slutändan är det riktigt små saker som ger rätterna en estetisk dragningskraft.”
Helena lagar en massa sopprätter och hernis-grönsaker-makaroner, eftersom du kan göra en stor mängd av dem billigt. I frysen kan du även hitta hemgjorda grönsaksbiffar, som han har tillagat av linser, bönor och gula ärtor.
Helenas butiksfria februari kan inte på något sätt kallas för stök, även om 40 dagar för många är en lång tid utan att gå till butik. Under den tiden hann han bjuda på mat och kaffe till sina vänner tolv gånger. Och vännerna var inte ens medvetna om hans experiment.
— Jag nämnde det inte för dem, för annars hade de kommit till min dörr med matkassar, och det var inte meningen.
Budgeten sätter ramarna för prislappen i varukorgen
Helena berättar att hon under de fyrtio dagarna utan handel insåg att orsaken bakom torrfoderslagrets storlek är sökandet efter en trygghet genom att förvara saker. Han tror att vi alla har det inbyggt i oss.
Innan experimentet brukade Helena besöka butiken ofta. Som ett resultat av experimentet försvann suget efter vissa produkter, som äppelfickor och kringlor. I framtiden kommer livsmedel med försumbart näringsvärde att tas bort från inköpslistan.
”Det finns känslomässig hunger, fysisk hunger och hunger efter delikatesser. Om man vill hålla priset på mat hållbart så måste man tänka lite på de här sakerna.”
Helenas mål i år är att minska torrfoderlagren från de initiala 40 kilona till 15 kilo. Han har satt en månadsbudget på 80–90 euro för sin matinköp.
Och vad skulle Helena ge för råd till de som vill prova toaletten i butiken?
”Det är värt att göra experimentet från din egen utgångspunkt. Om du redan har lite mat i skåpet försöker du använda den innan du går till affären. Du kan också köpa UHT-mjölk eller mjölkpulver för att använda dessa andra produkter.”
Helena rekommenderar också att du delar med dig av din egen erfarenhet till andra. Han delade själv med sig av sitt icke-kommersiella experiment i Facebookgruppen Penninvenytyäti kotkeittiötä.
”Andra människor gjorde upplevelsen ännu bättre. Jag skulle nog ha lyckats med mitt experiment ensam, men så här blev det roligare. Antalet kommentarer från andra människor överraskade mig fullständigt.”